Kända Ödmann

Kända Ödmann

Christopher Ödmann

John Arvid Christopher Ödmann, författare och före detta Riksdagsman är grundare av Ödmanns Sällskapet (2020). Christopher föddes den 29 mars 1960 på Södersjukhuset i Stockholm. Föräldrar, Jan-Christer, jurist, Stockholm och Anna-Kristina, egen företagare, f. Norin, Hälsingland. Christopher har skrivit den skönlitterära boken Livsstilsresan - starka kvinnor och mäktiga män. Boken är delvis en inlaga för ett mer jämställt samhälle.

 Ylva Wahlström Ödmann

Teolog, folkbildare och författare, före detta kommunal- och kyrkopolitiker främst för socialfrågor. Grundare till Ödmanns Sällskapet. Ylva Wahlström Ödmann har skrivit boken Barnens bästa eller faderns vilja. Boken ger ett skrämmande perspektiv på hur illa socialtjänsten fungerar för barn med skilda föräldrar i ett förhållande där den ena föräldern är inne i ett pågående missbruk. Bland mycket annat stipulerar Ylva i sin bok att barnen borde ha rätt till ett eget ombud.

Jan-Christer Ödmann

Född 1920. Svensk romanförfattare, publicist. Medlem i Stora Sällskapet (Stockholm), New sporting Club (Genève)

Jan-Christer föddes den 10 april 1920 i Stockholm. Död 27 april 2002. Son till John Gustaf och Rut Inga (Hagström) Ödmann. läkare. Flyttade till Frankrike, l97l.

Yrkeskarriär

Tingsrättsassessor, häradsdomare, Kristinehamn, Sverige, l946-48; ledamot, Tingsrätten i Kristinehamn, Sverige, l948; Officer i armén, Luftfartsstyrelsen, Stockholm, l949-56; l:e biträdande sekreterare, svenska inrikesdepartementet, Stockholm, l956-62; Byråchef och biträdande sekreterare, svenska socialdepartementet, Stockholm, l962-7l; avgick, l97l.

Jan-Christer Ödmann har listats som en anmärkningsvärd romanförfattare, publicist av den amerikanska Marquis vem är vem.

Jan-Christer Ödmann har skrivit flera uppmärksammade, främst samhällskritiska romaner:

Romaner i urval

Munk i Neutralien (1968) Nyutgåva (1988).

Kämpa för livet (1985
Doktorns pojke (1992).
Adieu à un été suédois (1985). (Adjö till den svenska sommaren - utgiven i Frankrike).

Ruth Inga Maria Hagström (Ödmann)

Född i Göteborg i slutet av 1800-talet och död år 1967 var mor till Jan-Christer. Han har skrivit två böcker om hennes liv, delvis genom hans ögon. Kämpa för livet och Doktorns pojke. Hon tillhörde den tidiga generationen kvinnor som studerade medicin och blev leg. läkare, tidigt 1900-tal. Hon arbetade som läkare på olika orter i Sörmland och under den senare delen i Stockholm, främst i Solna, Sundbyberg och Hagalunds fattigkvarter. Hon genomförde en lång rad medicinska studieresor runt Östersjön och i andra europiska länder. 

Arvid Ödmann,

Arvid Fredrik Ödmann född 18 oktober 1850 i Karlstad, död 15 juli 1914 i Stockholm, var en svensk operasångare (tenor) som fick tillnamnet "Den gudomlige".

Ödmann blev 1871 elev vid Kungliga Stora Teatern i Stockholm. Han studerade för Fritz Arlberg, Julius Günther och Ivar Christian Hallström samt Masset. Han debuterade 1873 med framgång som Tamino i Trollflöjten. Efter 1911 var Ödmann huvudsakligen anställd vid Stockholmsoperan. Bara mellan 1887 och 1889 var han vid Kungliga operan i Köpenhamn.

Han fick mycket beröm för sina prestationer på operascenen. Vid 60 år förvånade Arvid publiken med sin ungdomlighet på scenen. Han utnämndes 1906 till hovsångare. Tenoren Ödmann var även känd för sin mustasch som han vägrade raka, och bar den därmed oberoende av roll genom hela sin karriär.

Arvid Ödmann blev ledamot (nr 496) av Kungliga Musikaliska Akademien den 20 december 1897. Sångaren Ödmann är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Samuel Ödmann 

Samuel Lorentz Ödmann född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryds församling, Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda församling Samuel Wiesel (vilken givit denne hans namn).

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet vid Växjö katedralskola, och inskrevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[4]

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare. 1776 utnämndes han till skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar, bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.

I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[5] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr. Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Fjärdhundra nation och Smålands nation.

Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger, den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.

Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).

Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård återfinns på Gamla Uppsala kyrkogård. I samma grav vilar Jonas Offrell.